och vilket jävla natt rent ut sagt. Simon somnade lite senare än vanligt igår, runt 8, men det berodde ju på att vi inte var hemma förrän sent. Nåväl, han somnade och sov gott fram till 23,30, då vaknar han i panik nästan, jätte ledsen och nästan otröstbar. Efter en stund lugnar han ner sig, sen kommer det tillbaka. Tillslut blir han hyffsta lugn, så vi lägger honom mellan oss, han ligger där och pratar, somnar tillslut men vaknar och gråter igen efter 10 minuter. Så gör han ett par gånger, lugnar ner sig, somnar, vaknar.
Tror han höll på i 1½timme innan han väl kommer till ro. Tror ni jag sover för det? Nej, jag kan inte sova med Simon mellan oss längre, vaknar av minsta lilla, eller ja, behöver inte ens va något, utan jag vaknar tittar på honom tänker "han sover" och somnar om typ. Trött idag? Javisst
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar